Kungsladugård en söndagskväll i slutet av juli är en surrealistisk upplevelse. Vackra villor och hyreshus med grönska som välter staket. Dignande rönnar, tunga hortensiabuskar, trassligt gräs. Träd som är stora och egendomliga.
Bland eternit, tegel och träpanel glimtar av liv – gitarrklink från en bakgård, lite skrammel med kastruller genom ett öppet fönster. En gång kommer en doft av en vällagad söndagsmiddag emot mig, vin och vitlök i skön förening. Vid en korvkiosk ser jag tre personer vänta. På en gräsmatta utanför ett hus sitter några killar och tömmer varsitt sexpack öl, väldigt snabbt. Annars är det tomt. Fullständigt öde.
Jag går kanske en timme och en halv. Inte särskilt fort – snarare dröjande. Hinner genom stora delar av stadsdelen, både på parkvägar, genomfartsgator och gränder. Plockar en handfull hallon som hänger på utsidan av ett staket. Ser en måsunge äta på ett äpple, och en rolig skylt som är kvar sedan 70talet. En tatuerad tjej i cykelhjälm passerar. Det är en högsommarsöndag; tidig kväll, tjugo grader i luften, inget regn. Gatorna är helt tomma.
Jag fortsätter utforska grönskan.
Postat i:grönska, Majorna Tagged: Fridhemsgatan, grönska, Kungsladugård
